Slemsvampen Physarum polycephalum

Slemsvampen Physarum polycephalum är en liten mikroorganism som lagrar minnen, mäter tid och förutsäger torrperioder! En encellig protist med ett primitivt utseende som varken är ett djur, en växt eller en svamp, har förmågan att uppträda både individualistiskt och i samverkan. Den har i grupp en förmåga att gå i takt. Den slår sig samman med ett stort antal andra och rör sig mot föda. I denna form kan den också lära sig kortaste vägen genom en labyrint! I ett experiment lade man ut Tokyo som en stor hög veteflingor och förstäder som mindre vetehögar. Slemsvampen sökte snabbt upp alla dessa högar och på två timmar hade den skapat motsvarande tågspårsnät som omger Tokyo. Ett arbete som tog ingenjörer år att analysera och bygga (Tero, 2010). Det är som om alla olika mikroorganismer ”tänker” samma sak samtidigt. /BP Succébo 2011

Vetandets värld SVT visar (2020) en dokumentär som visas på SVT Play. ”Världens smartaste slem”

När jag inledde projekt ”Om Medvetandets Uppkomst” var ett spår, bland många andra, att förstå hur ”primitiva” mikroorganismer kommunicerade. 2010 rapporterade en forskningsgrupp i Japan om en speciell slemsvamp som bekräftade hypotesen om att enskilda celler kan kommunicera med varandra, inte bara i kroppen utan även ute i naturen.
Om detta skrev jag bland annat i första boken Succébo – Fröet till framgång (2011).

Denna slemsvamp diskuterades även i andra boken Tolv Sinnen. Sid 43.

Eftersom denna protist kan samverka och klara av att gå i takt har den ett slags rytmsinne som kräver ett kommunikationssinne. Detta ger belägg för att det finns en varseblivningsförmåga som bearbetas av en medvetandefunktion. Det ger inte enbart evidens för centrala sinnen i denna huvudlösa mikroorganism utan även att en sådan encellig organism, kan ha något som liknar ett kroppsmedvetande och ett relationsmedvetande. Ett kroppsmedvetande hos cellen indikerar enligt Robert Laughlin professor i cellbiologi, att den har en slags cellens intelligens. 40 -”Enstaka vävnadsceller har egen data- och signalbehandlingsförmåga som hjälper dem att kontrollera sina rörelser och orientering.”

Du kan även läsa om Slemsvamp Physarum polycephalum på Vetamera.

I samband med denna research hade jag även 2009 en dialog med Dan Larhammar som gav en inblick i hans forskning som handlade om hur en mikroorganism, archaea, söker gynnsamma lösningar utan att därför hota sin egen existens. Detta är också sammanfattat i Succébo på sidan 13 och 14. Det visade sig senare att Larhammar kanske inte förstod vad han upptäckt. Och särskilt inte hans följare i VoF som i sin egen förvirring trodde att jag förespråkade en ny lära. Enligt pseudikerhjärnan får man inte behandla vetenskapen fiktivt.

[Archaena]Denna kreativa organism som kunde omorganisera sina gener och låta dem byta plats i sitt eget arvsmaterial! På så sätt gav det sig själv nya egenskaper…
Men archaean kunde på sin rudimentära nivå uppfatta om en förändrad genplacering var gynnsam. Denna enkla organism kunde i så fall påverka sina fysiska förutsättningar! Och trots att omplaceringen av gener kunde verka slumpmässigt så hotades inte de livsviktiga generna av archaeans inre omorganisationer vilket en forskningsgrupp vid Uppsala Universitet har visat (Larhammar et al 2009). Så istället för slump kan det finnas en slags preintuitiv idé bakom som eftersträvar gynnsamhet. (BP Tolv sinnen)

Egna publikationer
Börje Peratt (2011) Succébo – Fröet till Framgång, Visam.
Börje Peratt (2012, andra upplaga 2015)Tolv Sinnen

Referenser

1. ”Life at the Edge of Sight — Scott Chimileski, Roberto Kolter | Harvard University Press”. http://www.hup.harvard.edu. Retrieved 2018-01-26.
2. Tero et al. (2010) Rules for Biologically Inspired Adaptive Network Design. Science 10.1126/science.1177894
3. Nakagaki, Toshiyuki; Yamada, Hiroyasu; Tóth, Ágota (2000). ”Intelligence: Maze-solving by an amoeboid organism”. Nature. 407 (6803): 470. doi:10.1038/35035159. PMID 11028990.
4. Nakagaki, Toshiyuki; Kobayashi, Ryo; Nishiura, Yasumasa; Ueda, Tetsuo (November 2004). ”Obtaining multiple separate food sources: behavioural intelligence in Physarum plasmodium”. Proceedings of the Royal Society B. 271 (1554): 2305&ndash, 2310. doi:10.1098/rspb.2004.2856. PMC 1691859. PMID 15539357.
5. Tero, Atsushi; Takagi, Seiji; Saigusa, Tetsu; Ito, Kentaro; Bebber, Dan P.; Fricker, Mark D.; Yumiki, Kenji; Kobayashi, Ryo; Nakagaki, Toshiyuki (January 2010). ”Rules for Biologically Inspired Adaptive Network Design”. Science. 327 (5964): 439&ndash, 442. Bibcode:2010Sci…327..439T. doi:10.1126/science.1177894. PMID 20093467.
6. Moseman, Andrew (2010-01-22). ”Brainless Slime Mold Builds a Replica Tokyo Subway”. Discover Magazine. Retrieved 2011-06-22.
7. Adamatzky, Andrew; Jones, Jeff (2010). ”Road planning with slime mould: If Physarum built motorways it would route M6/M74 through Newcastle”. International Journal of Bifurcation and Chaos. 20 (10): 3065&ndash, 3084. arXiv:0912.3967. Bibcode:2010IJBC…20.3065A. doi:10.1142/S0218127410027568.
8. Adamatzky, Andrew; Alonso-Sanz, Ramon (July 2011). ”Rebuilding Iberian motorways with slime mould”. Biosystems. 5 (1): 89&ndash, 100. doi:10.1016/j.biosystems.2011.03.007.