Dags att skrota ”Vetenskap och beprövad erfarenhet”

Vetenskap är alla former som söker ny kunskap. Beprövad erfarenhet tar sin utgångspunkt ur subjektiva upplevelser av olika erfarenheter som sedan kan ligga till grund för dokumenterad empiri eller godtyckliga slutsatser.

Hos Socialstyrelsen har begreppet ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” länge varit en doktrin eller snarare ett mantra. Men vad står det för? Har det något värde annat än som en floskel som slentrianmässigt brukas som maktspråk.

Inom skolmedicin brukar man säga att det är bra att söka en ”second opinion”. Läkare med likartad utbildning och erfarenhet kan komma till olika slutsatser och sedan prövar man sig fram. Mantrat ”vetenskap och beprövad erfarenhet” vilar då på godtycklig grund och kritik till Socialstyrelsens rekommendation föreslår att det helt tas bort ur vetenskaplig vokabulär.

Ragnar Levi är examinerad läkare, prisbelönad journalist och arbetar som informationschef på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Han menar att: . ”Det behövs mycket mer än vetenskaplig kunskap för att kunna välja rätt vårdåtgärd vid rätt tillfälle. Vi brukar hänvisa till ”beprövad erfarenhet” som ytterligare en viktig grund för sjukvårdsarbetet…. Det olyckliga med begreppet ”beprövad erfarenhet” är att det saknar en bra definition. Alla tycks lägga olika innebörd i uttrycket, och det blir oklart vad man egentligen menar.” LÄNK

Se också diskussionen i Läkartidningen: Svårt att definiera beprövad erfarenhet (Agneta Borgström, 2007-01-24 nummer 4 ). Torsten Mossberg anser att det aldrig går att ringa in exakt vad beprövad erfarenhet står för – det ligger utanför det exakta och vetenskapliga.  Anders Rane, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet, tycker att begreppet ibland är svårt att tolka. Han översätter det med empirisk kunskap.  Anders Hernborg, distriktsläkare ifrågasätter begreppet. Han säger att det alltid kommer att finnas ett »gap« där det saknas strikt vetenskapligt underlag för mycket av det läkarna gör.

Bertil Wosk skriver så här (Länk):

– ”Det är viktigt att definiera vad man menar med ett begrepp annars kan det betyda vad som helst och då hamnar vi mer inom facket religion än inom vetenskap. Begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” har aldrig fått någon exakt definition. Den bästa definition vi har idag är Socialstyrelsens definition som svar på en fråga ställd av docent Rune Eliasson i juni 2012. På frågan om hur de definierar vetenskap och beprövad erfarenhet svarar Socialstyrelsen följande: ”Vetenskap och beprövad erfarenhet är vad vissa ledande företrädare för olika discipliner vid viss tid och på viss plats anser vara vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det är en cirkeldefinition utan meningsfullt innehåll som enbart fyller funktionen att ge etablissemanget ett verktyg för att hålla alternativmedicin borta.

Man kan alltså välja ut ”vissa experter” som tycker en sak och strunta i vad andra experter tycker. Man kan också strunta i vad som anses vara vetenskap och beprövad erfarenhet i resten av världen, t ex Tyskland, där man är mer öppen och använder sig av både homeopati och frekvensterapi inom vården. Vad det gäller barn är praxis i Tyskland ofta att börja med en så kallad heilpraktiker och använda skolmedicin först i andra hand. Många läkare använder sig även av olika alternativa metoder parallellt med den skolmedicinska behandlingen.” /Slut citat

En annan  artikel  Annika Dahlqvist, årets förvillare – ett rejält magplask av VoF ur Motvallsbloggen tar också upp problemet med en distinkt argumentation. Läs den.

Min konklusion av problematiken

Myndigheter har sedan föreningen Vetenskap och Folkbildning startade utsatts för påtryckningar från en politisk rörelse som vill hävda att det endast finns en slags vetenskap vilket står i strid med hela den vetenskapliga världen och dess bruk av flera metoder för att beskriva, förstå och bilda kunskap kring olika fenomen.

Denna politiska rörelse har i Sverige blivit ett propagandavapen vars fanatism tillåtits prägla både forskningsinstitutioner och myndigheters agerande och man har via förvillarpriset även lyckats domptera journalister och media. Se VoF och årets förvillare

Börje Peratt

Välkommen till min mediala värld

Om borjeperatt

Börje Peratt born in Sweden 1949, producer, writer, filmmaker, director, composer and human scientist received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Background in Swedish Public Broadcast Radio and Swedish Public Broadcast Television. Scientific project "On Origin of Consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches Leadership.
Detta inlägg publicerades i Vetenskap och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Dags att skrota ”Vetenskap och beprövad erfarenhet”

  1. wpeinarberg skriver:

    Kanske dags att återkomma till det gamla begreppet LÄKEKONST. Beprövad erfarenhet kan inte definieras exakt liksom mycket annat inom medicinen. Så varför inte erkänna att medicinen är inte och borde aldrig betraktas som en EXAKT vetenskap. Nej, i bästa fall kan den bli LÄKEKONST. Och alla och envar kan ju skilja mellan vad de anser vara BRA resp DÅLIG konst. En BRA läkare är en som kan behandla så att de flesta patienter uppfattar honom som en god representant för LÄKEKONSTEN. Vem kan bättre än patienten avgöra om en läkare är bra eller dålig?

    • borjeperatt skriver:

      Jo det gamla begreppet Läkekonst var nog i mångt och mycket grundat i ”helandevård”. Jag har dock kommit till en slutsats om att dagens inriktning handlar mer om specialisering än helhetssyn. Och ett penseldrag, hur än skickligt utfört, gör sällan en hel bild. Jag har fått många historier om människor vars sjukdom har krävt olika specialister som inte diskuterar med varandra utan var och en har sin egen lösning och sin egen medicin. Det leder till en orimlig mängd mediciner som i vissa fall är destruktiva tillsammans.
      Helandevård kräver något mycket mer och läkekonst kan säges vara en del i detta om denna läkekonst accepterar komplementärer och samverkan.

  2. Pingback: Erik Enby sitter lugn i båten då hela havet stormar — Humanism & Kunskap

Lämna en kommentar