Vår tids inkvisition

Mobbing, förföljelser och terror av oliktänkande och mot människor med ovanliga förmågor och talanger har alltid förekommit men idag är den organiserad och har fått en ateistisk, sekulär, akademisk mask.

På medeltiden drevs den religiösa inkvisitionen av katolska kyrkan som använde sig av tortyr och häxjakt. Den medeltida inkvisitionens har uppstått som sekulär variant i modern tid! Den politiska inkvisitionen finns i alla diktaturer men kan också förekomma i en demokrati. McCarthyismen i USA under 1950-talet möjliggjordes pga av den tidens kommunistskräck i USA.

Sedan slutet av 1960-talet har en materialistisk grundad rörelse, ursprungligen marxister, byggt upp den vetenskapliga inkvisitionen.  Också här är målet makt. Motiven är en blandning av ideologisk (ursprungligen vänsterpolitisk) och ekonomisk (främst läkemedelsindustri). Den makten använder sig av olika strategier, bland annat entrism. För drabbade individer får det konsekvenser som ryktesförstöring, mediadrev och näthat.

Ett märkligt samband

Märkligt nog finns det historiskt en gemensam nämnare bakom nedan nämnda inkvisitioner och det är att de som varit drivande är filosofer.

Galileoprocessen

Man kan tycka att dessa borde stå för öppenhet och fritänkande men tittar vi på vilka som drivit inkvisitionerna så återkommer ofta filosofer i central roll. De som är bokstavstroende och försvarare av låsta paradigm. Galileo Galilei drabbades initialt inte av religiös inkvisition utan av de aristoteliska filosoferna på ”Lodjursakademin”, något som Sture Blomberg beskrivit på ett förnämligt sätt i ”Inkvisitionen av Galileo Galilei – vad hände egentligen?”

Paul Kurtz master of modern inquisition

Motsvarande fenomen ser vi även idag. Det är  Paul Kurtz, amerikansk professor i filosofi som ligger bakom CSICOP och som i samverkan med Sven-Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH och grundare av VoF (Vetenskap och Folkbildning), byggt upp den internationella vetenskapliga inkvisitionen under förespeglingen av att vara en skeptikerorganisation.

Man får därmed inte dra filosofi och filosofer över en kamm men nog är det ett märkligt sammanträffande.

Om vi håller oss till Sverige så har vi en vetenskaplig inkvisition på ytan driven av VoF och dess systerorganisationer. I praktiken står de för pseudovetenskap då de endast accepterar ett inskränkt paradigm och inte forskning och fynd som ruckar på deras förutbestämda uppfattning.

Oförmågan till ett sant vetenskapligt förhållningssätt rör ämnesområden där rädslan för förändring kört fast i en rigid och låst världsbild. ”Är du inte med mig är du mot mig”.

Bestraffningen för den som valt ”fel väg” blir dels ett exkluderande från den samhörighet inom vilken det vore naturligt att verka, dels svårigheter att göra sig gällande, att arbeta eller söka medel och resurser för den riktning man valt att verka inom. Denna utestängning och bestraffning är tydlig inte bara inom religiösa sekter utan också inom vetenskapens maktsfärer och inom media som public service och kvällstidningar som Expressen.

Exempel på deras förföljelser kan man ta del av på deras forum. På ren svenska står de för en uteslutande, ilsken försvarsinställning. Något som kommunikationsforskare Forstorp redovisat i flera studier.

De som ligger bakom dessa drev vittnar om en osund koppling mellan särintressen och den ”fria” pressen. Sann journalistik undersöker sådana fenomen. Varför ser vi inte sådan undersökande journalistik i allmän media?

Börje Peratt

Nya medier bör försöka ta över funktionen ”public service” för att ge etablissemanget konkurrens