Striden mellan vårdfilosofier och skolmedicin

Det pågår idag en strid , på ytan, mellan två hälsovårdsfilosofier. Den i väst mer etablerade kallas skolmedicin (vilket är tveksamt då man övergivit värderingarna i ursprunglig skolmedicin) och den mer underordnade kallas alternativ eller integrativ medicin som har hämtat kunskaper från olika delar av världen. Begreppet integrativ står för att alternativ ska kunna integreras med västvärldens ”moderna medicin”.[1] Dessa två inriktningar har kunskaper som borde gå hand i hand för att kunna erbjuda vårdsökande alternativ.

Initiativ har tagits för att försöka få de olika riktningarna att samverka. Och på vissa håll fungerar det. Men intentioner kan också smulas sönder. Osherdonationen till KI på 43 miljoner skulle stimulera till forskning på alternativ och hur dessa alternativ skulle kunna integreras i vården. Professor Martin Ingvar som fick ansvaret för denna forskning tycks ha stoppat pengarna i andra fickor än i den forskning som skulle kunna ge oss en bro mellan olika hälsovårdsfilosofier. Helt klart är att Jesper Jerkert (lärare vid KTH) som tog över ordförandeskapet i VoF efter Dan Larhammar kan ha skrämt till lydnad. Donationen försvann utan att en enda studie genomfördes i enlighet med avtalet och donatorns önskemål. En svindel och ett bedrägeri som kommer att mörkas i en internutredning.

I Indien fungerar det annorlunda. Där utbildas läkare till en början i båda medicinerna och väljer först i slutfasen inriktning. En av de äldsta traditionerna ayurveda har en mångtusenårig tradition med starkt empiriskt stöd. ”I Indien tar det 5,5 år att utbilda sig till ayurvedisk läkare. Utbildningen som är under statlig kontroll består av arton olika ämnen såsom anatomi, fysiologi, farmakologi, patologi, modern klinisk medicin & klinisk kirurgi, pediatrik”. [1]

Det finns dock starka ideologiska krafter och kommersiella intressen inom främst läkemedelsindustrin som påverkat politiken, myndigheter, läkarutbildningen och medier i akt och mening att utrota hotet från sk alternativt håll.

Till sin hjälp har man främst föreningen Vetenskap och Folkbildning (startad av Socialdemokrater) och dess systerförening Förbundet (anti)Humanisterna. Deras ideologiska ursprung är just: marxistisk antihumanism. Somliga av de mest aktiva är fanatiska och när de stormar fram mot utsedda offer påminner de om en militariserad sekt vilket kommunikationsforskare PA Forstorp granskat i en omfattande studie ”Makten över folkvettet” (2011).  Nyrekryteringen av unga ovetande pågår ständigt vilket är nödvändigt då många, som efterhand inser vad antihumanism står för, lämnar dessa organisationer.

Läkaredens ursprung

I Grekland fanns en läkare under antiken som hette Hippokrates. Hans etik och värderingar har varit ett ideal och en inspiration för skolmedicinens läkarutbildningar i 1000 år. (Hippokratisk medicin, Vetapedia) Det råder inget tvivel om att hans förslag till attityd och metod på många sätt är inspirerat av ayurveda. Inte konstigt då att plötsligt Hippokrates ed [2] som andas respekt för individen och de insatser man gör, fått en mer undanskymd roll de senaste 50 åren under framväxten av en mer brutal läkekonst.

Läkaruppropet

Nästan 10 000 läkare har skrivit på ett läkarupprop som handlar om att läkare vill ha tid för sina patienter. Det handlar inte om alternativ medicin utan om respekten för sitt arbete, sin uppgift och för de vårdsökande. Således en läkaretik och att följa en läkarkod.

Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat…

Hippokrates läkarkod

Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Jag skall icke ge någon gift, om man ber mig därom, ej heller råda någon till dylikt. (ur Hippokrates ed)

Motkrafter

Är Wikipedia att lita på? (Folke Schimanski, Computer Sweden 2008-06-13)
Kritiken mot Wikipedia för dess bristande trovärdighet och inslag av amatörism har ökat märkbart. Den kommer från både journalister och forskare – även sådana som sysslar med informationsteknologi.

I januari orsakade den brittiska medieforskaren Tara Brabazon uppståndelse när hon helt enkelt förbjöd sina studenter att använda Wiki­pedia. Den franska nyhetsbyrån AFP har förbjudit sina medarbetare samma sak. Den svenska tidningen Journalisten kritiserade nyligen Wikipedia för att ge ”moraliskt och juridiskt graverande uppgifter om kända journalister” och Björn Häger, utbildare i journalistik, kallar Wikipedia ”ett stort klotterplank”.

Eftersom artiklarna på Wikipedia domineras av en pseudoskeptikerrörelse, i Sverige associerad till VoF, en förening som förvillar genom att namnge sig ”Vetenskap och Folkbildning” när de i själva verket ägnar sig åt att ”Vanhedra och Förfölja”. Till sin hjälp har man en till delar demoraliserad myndighetsvärld och medier om förvandlat journalistisk till propaganda som i ETC. För att stå emot detta pågår ett fristående encyklopediskt projekt Vetapedia. Här korrigeras Wikipedias pseudovetenskapliga innehåll. Föreningen Humanism & Kunskap har tagit den ideologiska kampen.

Det blir alltmer angeläget med en alternativ och fri encyklopedi till den nu politiskt/ideologiskt besmittade propagandan i Wikipedia. Wikipedias grundare kritiserar sin skapelse. (DN 2008-07-04)

Larry Sanger startade också en konkurrent till Wikipedia, som heter Citizendium. Målet är att Citizendium ska bli världens mest trovärdiga uppslagsverk.

– Citizendium är öppet precis som Wikipedia, men vi har nära 300 experter och forskare som granskar artiklar och ändringar och man måste uppge vem man är innan man skriver.
Larry Sangers jobb var att hitta på ett system för att få i gång uppslagsverket Nupedia. Det var han som fick idén att låta vem som helst skriva på sajten och dela med sig av information. Tanken var att informationen på Wikipedia skulle ses över av experter och sedan föras över till Nupedia. Men intresset för Nupedia var svalt och sajten lades ned. Samtidigt växte intresset för Wikipedia starkt.

Jag bifogar nedan ett utsnitt från Vetapedia som handlar om Hippokrates och läkaretiska kodens ursprung.

UTSNITT: ”Hippokrates (grekiska Ιπποκράτης Hippokrátēs), (cirka 460 f.Kr.-370 f.Kr.), kallas ”läkekonstens fader”. Han idéer om helhetssyn ligger till grund för den hippokratiska medicinska skolan och banade väg för ”skolmedicinen” och läkaryrket som såg till hela människan.
Detta synsätt innebär en stor skillnad gentemot den atomatiserade biologiska reduktionism som sedan följde och kom att ligga till grund för västerländsk modern medicin med överdrivet bruk av kemiskt producerade läkemedel och hårda metoder som skadar kroppen. Detta står i strid med Hippokrates skolmedicin varför ”västerländsk (modern) medicin” är mer tillämpligt på det som nu dominerar vår vård och forskning. Utanpå detta finns också omfattande kunskap i österländsk medicin som kan sägas utgöra skolmedicin där. //slut utsnitt

I modern tid kan vi se dr Max Gerson som arvtagare till Hippokrates filosofi.[3] [4] [5] [6]

Börje Peratt

Referenser

1) Ayurveda (Vetapedia)
2) Hippokrates ed (Vetapedia)
3) Dr Max Gerson på engelska Wikipedia
4) Gerson Institute
5) Youtube: ”The Beautiful Truth” Trailer (Dr. Max Gerson Alternative Cancer Therapy)
6) The Killing of a Cure. The Murder of Max Gerson

Annonser

Om borjeperatt

Börje Peratt born in Sweden 1949, producer, writer, filmmaker, director, composer and human scientist received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Background in Swedish Public Broadcast Radio and Swedish Public Broadcast Television. Scientific project "On Origin of Consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches Leadership.
Det här inlägget postades i Alternativ Medicin, Integrativ medicin och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Striden mellan vårdfilosofier och skolmedicin

  1. Ping: Helandevård och beprövad erfarenhet | Börje Peratt utforskare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s