Näthat toppen på isberget Del 1 – Upphovet

I  februari 2013 tog plötsligt diskussionen om näthat fart. Särskilt hot och kränkningar riktat mot kvinnor uppmärksammades i media och på sociala forum. Man diskuterade om det finns en psykologisk profil som ligger bakom de värsta näthatarna.

En plan är att här på utforskarbloggen i några artiklar reda ut möjlig bakgrund och orsak till beteendet. Sedan beskriva fenomenet som sådant och slutligen möjligen göra en fallbeskrivning.

Del 1. Bakgrund och upphov

En del av oss går ut ur skolan med stukat självförtroende och med underkänt i Narcissism. Den naturliga och sunda formen av självkärlek ersätts av en förtvivlan över vad omgivningen har orsakat i form av förakt och självförakt.

Älska din näste såsom du älskar dig själv.

Detta budskap innebär att bejaka sin narcissism. För att kunna älska någon annan måste du kunna älska dig själv. Så vad blir då effekten om du bär på ett grundhat mot dig själv?

Narcissism är den naturliga kärleken till sig själv som vi kan se hos det väl omhändertagne och älskade barnet. I den bästa av världar vägleds människan genom de första åren med stöd, kärlek och tolerans. Snart nog kommer verkligheten att tränga sig på. Den då man får en elak knuff eller en spade i skallen.

Det finns en teori om att människan behöver lära sig empati

Konflikter och bråk är då ett sätt. Små barn kan klippa till varandra med en spade för att se vad som händer med den andre. Inte förrän man själv får en spade i huvudet förstår man hur det känns. Barns och ungdomars busstreck behöver inte innebära annat än en slags förlustelse över andras reaktioner. Man testar helt enkelt gränser.

Practical joke är förlustelse på andras bekostnad. Sådana skämt uppskattas inte av alla. Skulle tro att de flesta undanber sig. Men i många sammanhang inom familj och i skolan retas man och smågnabbas för att få lite stimulans i relationen. Skillnaden blir då det övergår till att avsiktligt göra någon illa.

Människor kan ta till elakheter för att klämma åt någon, hantera konkurrens om uppmärksamhet eller försöka erövra något åtråvärt. Ett sätt att stärka sina möjligheter att få vad man vill ha, är att hacka på andra. Hackordning har till avsikt att bygga upp en makthierarki. Barn blir i skolans värld särskilt utsatta. Titta gärna på gamla skolfoton. Det är nästan så att vi kan se hur en elev kan förändras från nyfiken och glad till osäker och rent av deprimerad.

De flesta lider nog av att se ett offer plågas men få vågar gripa in. Några anser att man inte ska lägga sig i. Andra bryr sig inte.

Ett tecken på bristande medkänsla är att kunna skada andra utan att känna skuld eller skam

Professor i psykologi Robert D Hare har skrivit ”Psykopatens Värld” utifrån forskning på människor i fängelse.  Även om man kan kritisera urvalet så finns det ändå slutsatser som är intressanta. En fälld brottsling kan erkänna våldsamma handlingar men inte känna något för offret. Man kan logiskt veta att det är en felaktig handling men ändå vara likgiltig för offrets lidande.

Professor Jim Fallon deltog i en liknande studie som resulterade i en TV-dokumentär. Även den gjordes på människor bakom lås och bom. Han upptäckte att han hade motsvarande psykologiska drag som psykopatens. Han kunde inte känna något för egna familjemedlemmar som var ledsna eller led. Han konstaterade att han hade haft en lycklig barndom och drog därifrån slutsatsen att den destruktiva potentialen aldrig hade utvecklats hos honom. Han fann att hos alla fångar med psykopatdrag återkom nedbrytande hemförhållanden, övergrepp och destruktiva relationer.

Dokumentären visade även att forskare anser sig ha funnit en gen eller molekyl gemensam för dem med utvecklad psykopati. Det skulle möjliggöra att det finns rent fysiska orsaker som gör människor disponerade för att utveckla psykopatens egenskaper.

En universell kärleksmoral

En annan teori utgår från att det finns en universell moral eller kärlek om man så vill. Den är nödvändig för livet. Utan den skulle inga föräldrar ta ansvar för sin avkomma. Och utan den skulle inte heller finnas den särskilda kopplingen mellan föräldrar och barn. Denna nedärvda förädraplikt och kärlek är nödvändig för att djurens avkomma ska överleva. Apungar som förlorar kopplingen till modern och den kärlek som finns där förlorar status och har det visat sig får av stress och utanförskap ett sämre immunförsvar. Utan fysisk närhet och ömhet riskerar ungen att dö tidigt oavsett den får mat.

Utanförskap kan också hos människan leda till svåra kriser både vad gäller psykisk och fysik hälsa. Inte konstigt att vänskaps- och kärlekssvek kan utlösa svåra depressioner och psykoser.

Jantelagen

Problemet kan ha en djupare bakgrund och kan till och med vara en prägling. Föräldrar som är känslomässigt skadade kan sedan sprida detta vidare till sina barn. Överdriven självkritik kan orsaka en familjekultur av ständigt nedsättande omdömen. Nära knutet till jantelagens ”du ska inte tro att du är något”. Denna jantelag kan även knytas till prestation. Endast om du vinner eller får högsta betyg är du godkänd, om ens då. En sådan kravnivå kan danas tidigt och generera en orimlig press på den egna förmågan.

Om man utsätts för hot oavsett de är verkliga eller i fantasin kan det framkalla fobier och störningar. Det blir då för individen alltmer nödvändigt att få kontroll över tillvaron. Tvångshandlingar och manier är olika symptom. Ett av dessa kan bli fixering vid näthatet med dess möjligheter att anonymt tömma ur sig.

Jag syns – jag finns!

Många behöver återfinna den ursprungliga självkärleken som är så viktig för självkänslan. Självförtroende är något helt annat och det kan ersätta självkänslan men det ger inte samma stabilitet och uthållighet. Självförtroende är ibland lika flyktigt som upptäckten av en finne på näsan. För självförtroendet blir utseende, status och prestation så viktigt, rätt kläder och attribut som utstrålar någon slags förmåga och värde.

Vi söker kontakt, vänskap och meningsfulla sammanhang. Vi vill visa oss själva och andra att vi är i någon mening betydelsefulla. ”Jag syns – jag finns!” Om man upplever sig ha misslyckats söker man kompensation. Konstruktiva sätt är utbildning, arbete och träning som med tiden kan leda till framgångar och återtagen balans. Destruktiva sätt är droger, kriminalitet och hämnd. Ilskan över den själsliga misshandeln man råkat ut för kan utlösa negativa handlingar riktat mot sig själv eller mot andra.

Beteendet kan betraktas som en överlevnadsmekanism. Man projicerar den inre smärtan på ett irrationellt beteende eller på andra och låter utsedda offer få skulden. I det akuta ögonblicket har man inte längre tillgång till vare sig helhetssyn eller medkänsla. Det är reptilhjärnans primitiva drifter som styr. Om man riktar det mot sig själv blir det ofta en självdestruktiv handling om man riktar det mot någon annan ska det utsedda offret förgöras.  ”Andra ska inte få det jag inte får”. Det blir en slags hämnd som även kan yttra sig i angrepp på vem som helst som ”sticker ut” och som vinner ”oförtjänt” positiv uppmärksamhet.

Mobbning

I Vardagens osynliga våld tar Marie-France Hirigoyen upp mobbning och trakasserier bland vuxna. Författaren lyfter fram den psykologiska bakgrunden till själva mobbningssituationen och beskriver den i termer som närmast påminner om skildring av ett krig.

Förövaren beskrivs som en gravt störd narcissistisk person som manipulerar offret. Var och en som drabbas av detta kan se att det är mer eller mindre omogna individer som kan lida av personlighetsstörning eller någon kombination av utsatthet som utlöst psykopati. Det är svårt att betrakta dem som annat än mentalt obalanserade och åtminstone för stunden känslomässigt förvridna. Rådet är att så snabbt som möjligt lämna sådana relationer, arbetsplatser eller sammanhang där detta dominerar.

Problemet med nätet är ju att det finns där så fort du slår på datorn

För egen del har jag tidigt valt bort allt som andas denna slags destruktivitet. Endast då det har en mening utifrån forskning eller krav på en direkt åtgärd, finns anledning att undersöka fenomenet. Att reagera är annars just det som kan vara avsikten och önskemålet hos ”destruktören”.

Destruktören är ett nyskapat ord för att direkt ge en bild av att allt man vill är att förstöra. Det kan vara ett tillfälligt tillstånd i en speciell situation eller förborgad i karaktären.

Kännetecknet är den kränkta som flyttar orsaken till sin frustration bortom sig själv, anser att allt som är fel är andras fel. Destruktören utnyttjar nätet för att där spy ut sin ilska och formulera sin avsky mot dem som de anser förstör verkligheten. Problemet är att destruktören blir kränkt av så märkliga orsaker. Att någon bara finns, syns och hörs kan räcka. Det kan orsaka en frustrande vrede som hos en halvblind rusande noshörning.

All dialog och kommunikation kan således utnyttjas i syfte att angripa och försvaga den andre. Därför anses dialog meningslös eller att det till och med kan förvärra.

Jo det finns nog människor som inte går att påverka. Jag har dock goda erfarenheter av att ha diskuterat och rett ut mobbningsfall både på internet och i verkligheten vilket har inneburit en positiv förändring för utsatta. Och även förändrat för destruktörer som i ett visst läge inte klarat av ett ta sig till en konstruktiv hållning. Men med insikt och mognad har man lämnat idiotin och förändrat sin verklighetssyn till en mer positiv hållning. Problemet kan då vara gänget om man ingår i ett. Hur ska man då hantera gängmentaliteten? Beroende på hur djupt den går under ytan kan det krävas  inte bara insikt utan också ett kurage, ett mod att gå vidare.

Börje Peratt

Annonser

Om borjeperatt

Börje Peratt, producer, writer, filmmaker, composer, artist and human scientist born in Sweden 1949 received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). He has also a Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Works also as director and cameraman. He has produced radio reportage, for Swedish Public Broadcast Radio and documentaries, shorts, and TV-series for Swedish Public Broadcast Television. He has also made movie feature, musicals and drama for the theater. His scientific project "on origin of consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches leadership.
Det här inlägget postades i Psykologi, Psykopati artikelserie, Vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Näthat toppen på isberget Del 1 – Upphovet

  1. Leif Erlingsson skriver:

    ”Rådet är att så snabbt som möjligt lämna sådana relationer, arbetsplatser eller sammanhang där detta dominerar.” Jag har funderat mycket på detta. Det är mobbingens styrka, att kunna ta över därför att människor drar sig undan. Men när arenan är det offentliga livet, då innebär detta att mobbaren tar makten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s