Antihumanism en artikel för Vetapedia

Torbjörn Sassersson har startat upp en ny encyklopedi Vetapedia.
Eftersom folkets uppslagsverk på nätet, Wikipedia inte längre är folkets behövs Vetapedia. Många vetenskapliga poster på Wikipedia kontrolleras av antihumanisterna.

Begreppet antihumanism var för mig från början ett påhittat begrepp för att illustrera en rörelse som jag upptäckte först kring 2010. När jag började forska i dessa rörelser fann jag att begreppet inte bara var relevant utan också i högsta grad adekvat. Man använde det om sin egen ideologi.

Eftersom många som är associerade till antihumanistiska rörelser inte har insett sin tillhörighet har det blivit alltmer angeläget att undersöka dess framväxt och tydliggöra sambanden fram till idag.

En utförligare artikel om Antihumanism finns på Vetapedia

Antihumanism (eller anti-humanism) har sin bakgrund i ideologisk, politisk, filosofisk föreställning med rötter i Louis Pierre Althusser, Husserl, Heidegger, marxistisk filosofi, ateistisk existentialism och står i kritiskt förhållande till den traditionella humanismen med dess förhållande till moral, värderingar och mänskliga rättigheter.

Under 1900-talet växte en ny materialistisk och rationell rörelse fram med starka rötter inom marxism och socialism. Den marxistiske filosofen Louis Pierre Althusser föredrog begreppet ”antihumanism” om denna speciella idéströmning, eftersom han inte kunde se att marxismen var förenlig med humanismens ideal.

Parallellt med den politiskt/ideologiska avståndstagande till humanism växte också ett vetenskapligt avståndstagande fram i en filosofisk naturalism grundad i naturvetenskapens positivistiska förhållningssätt. Innebörden är att: Alla observationer kan och bör förklaras med naturliga orsaker, de förklaringar som inte kan föras dit är abstraktioner som bör betraktas som förvillelser. Samhället bör koncentrera sig på att rationellt och metodiskt rensa ut religionen.

Andlighet och människans existentiella frågor kring meningsfullhet och Gud är enbart metafysiska och därmed också irrelevanta för förståelse av såväl forskningens uppgift som kapitalets makt i den politiska ekonomin.

Humanism en hörnsten i upplysningen.

Från tron på en universell moralisk kärna följer att alla människor är i sig fria och lika. För liberala humanister som Kant innebar den universella lagen en frigörelse från varje form av tyranni.

Men de som stärktes av detta var främst medelklassen, borgarna de som ägde företag och fabriker. Kapitalets makt. Fortfarande led stora grupper i samhället av orättvisor. Humanismen tycktes trots den politiska frigörelsen inte råda bot mot detta.

Den antihumanistiska kritiken mot humanismen

Det urskiljer sig under 1800 och 1900 talet två uppenbarligen motsatta ståndpunkter nämligen försvaret för den unika individen och dess frihet och den sociala gruppen med försvaret för kollektivet. Dessa motsättningar kommer att så småningom vävas samman i antihumanismen där marxismen och kommunismen förenas med extremliberalismen i ateismen och naturalismen.

Karl Marx (1818-1883) kritiserade politisk frigörelse som den uttrycktes i form av humanism och mänskliga rättigheter. Han såg istället dessa rättigheter som ett tecken på den avhumanisering den var tänkt att motverka. Marx ansåg de mänskliga rättigheterna som idealistiska och utopiska. Slutsatsen blir att han jämställer humanism med religion nästintill också som ett opium för folket. (Karl Marx, Kapitalet, 1867)

Friedrich Nietzsche (1844-1900) räknas ibland till den ateistiska existentialismen men skiljer sig från exempelvis Sartre genom synen på viljan. Människan anammar den moral som är gynnsam. I verket Bortom gott och ont (Jenseits von Gut und Böse, 1886) undersöker Nietzsche begreppen genom historien och urskiljer motsatta moraliska ståndpunkter:

Herremoralen, som menar att den gode är den ädle, framstående och högsinnade och den onde den som är föraktlig.

Slavmoralen, som värdesätter sympati, ödmjukhet och kärlek till nästan, medan styrka och självständighet ses som förkastliga egenskaper.

Genom kristendomen segrar slavmoralen, vilket leder till att flockmentaliteten gynnas och individen, den som vill vara herre över sitt eget liv, förkvävs.

För Friedrich Nietzsche var humanism inget annat än en sekulär version av theism. Han hävdar att de mänskliga rättigheterna är ett medel att försvaga och att begränsa den starka. De förnekar snarare än underlättar frigörelse.

Nietzsches tankegångar kom att utnyttjas av totalitarismen främst fascismen i Italien och nazismen i Tyskland.

Martin Heidegger (1889-1976) ansåg att humanismen blev ett paradigm för filosofin, som tog över medvetandet något som orsakade en oundviklig och destruktiv subjektivism och idealism.  (Brev om humanism, 1947).

Louis Pierre Althusser (1918-1990) skriver så här (Från Kapitalet till Marx’ filosofi):

”… humanism …  är en antihumanism … Strängt taget borde jag säga a-humanism och a-historicism. Jag använder alltså medvetet denna dubbla negativa formulering (antihumanism, antihistoricism)

Antihumanismen tar över humanismen

Problemet med begreppet antihumanism var att det inte gick hem vare sig hos människor eller i politiken. Det blev nödvändigt att istället göra om humanismen med antihumanismens innehåll, syften och mål.

Den brittiska rasbiologen Julian Huxley (1887-1975) och marxisten Paul Kurtz (född 1925) professor i filosofi vid State University, USA försökte tidigt lägga beslag på det positivt laddade begreppet humanism. De förvandlade humanismen till en ateistisk naturalism. Julian Huxley såg en möjlighet i att utnyttja humaniströrelsen för sina idéer. Syftet med att kapa humaniströrelsen var att inrätta en världsregering:

”We look to the development of a system of world law and a world order based upon transnational federal government.”

Julian Huxley tog initiativ till ”The International Humanist and Ethical Union” IHEU bildat 1952 och genom att Huxley också hade bildat UNESCO redan 1945 och var dess generalsekreterare åren 1947-49, fick rörelsen direkt inflytande i FN. Man kan redan här se en agenda som skulle komma att mynna ut i dagens ateistiska naturalister eller Nyateister: Vetapedia,  under den felaktiga beteckningen humanister.

Vid denna tid fanns inte ateism inskriven i rörelsens program. Julian Huxleys teser kom dock att handla om att undanröja religion, andetro och Gudstro, hinder som ansågs vara i vägen för ”sann vetenskap” och en ny världsordning. Här förklarades biologisk evolution och arvshygien avgörande för människans framtid.”… den faktiska elimineringen av de lägsta och mest degenererade typerna,”… ”De lägsta skikten reproducerar sig för fort därför … får de inte ha alltför enkel tillgång till understöd och sjukvård så att man inte förhindrar det naturliga urvalet som gör det lätt att avla barn eller få dem att överleva, lång arbetslöshet bör därför vara en grund för sterilisering.” (Julian Huxley, The uniqueness of Man, 1941)

Paul Kurtz blev ordförande i Humanistunionens styrelse och skulle bli Huxleys vapendragare i den slutliga omformningen mot en ren ateistisk agenda.

I och med Humanist Manifesto II, 1973 (författad av Kurtz) blev kampen för ateism och mot religion själva utgångspunkten för rörelsens verksamhet. I detta ingick att infiltrera strategiskt viktiga institutioner i samhället, liksom att annektera motståndarnas begrepp och slagord.
Här föddes skeptikerrörelsen som skolades att attackera andlighet och gudstroende. Kurtz blev också den som anstiftade kritiken mot och förföljelsen av det paranormala och han skrev A Skeptic’s Handbook of Parapsychology (1985).

Den engelska tidningen New Humanist (2011) har en rubrik på framsidan som säger: ”Du har rätt att bli trakasserad och vi har rätten att trakassera dig!”

Denna text sammanfattar antihumanismen huliganliknade aktioner och förföljande av människor med avvikande åsikter eller livsåskådningar.

Den oheliga alliansen

Liberalister och marxister förenas i en till synes ohelig ateistisk allians som kom att kallas nyateism. Det tidigare målet för antihumanismen som var kampen mot storkapitalet erbjuder nu istället bundsförvanter vilket blir tydligt i samverkan med läkemedels- och livsmedelsindustrierna. Det är  till en del en pragmatisk utveckling då flera forskare (lierade med antihumanistiska föreningar)  är beroende av finansiering som man får från storkapitalets håll. Ett resultat ser vi i hur de antihumanistiska föreningarna medverkade i och marknadsförde svininfluensakampanjen för att kunna sälja vaccin.

I kölvattnet på denna landsomfattande debatt följde ett sällan skådat näthat.

Börje Peratt

 

Annonser

Om borjeperatt

Börje Peratt, producer, writer, filmmaker, composer, artist and human scientist born in Sweden 1949 received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). He has also a Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Works also as director and cameraman. He has produced radio reportage, for Swedish Public Broadcast Radio and documentaries, shorts, and TV-series for Swedish Public Broadcast Television. He has also made movie feature, musicals and drama for the theater. His scientific project "on origin of consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches leadership.
Det här inlägget postades i Vetenskap och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Antihumanism en artikel för Vetapedia

  1. Ping: VoF – Mörkrets krafter | Börje Peratt utforskare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s