Polemik om Guds existens

Vi befinner oss i en föreläsningssal i Schweiz i slutet av 1800-talet.

Föreläsningen har utvecklats till en diskussion mellan en student och en professor som i en retorik söker bevisa guds ickeexistens.

Professor: Du är en kristen, är du inte, min son?

Elev: Ja, professor.

Professor: Så du tror på Gud?

Student: Absolut, professor.

Professor: Är Gud god?

Elev: Visst.

Professor: Är Gud allsmäktig?

Elev: Ja.

Professor: Min bror dog i cancer, även om han bad till Gud att bota honom. De flesta av oss skulle försöka hjälpa andra som är sjuka. Men Gud gjorde det inte. Vad gör denna GUD så bra då? Hmm?

(Studenten förblev tyst.)

Professor: Du kan inte svara, kan du? Låt oss börja om, unge man. Är Gud god?

Elev: Ja.

Professor: Är satan bra?

Student: Nej

Professor: Var kommer satan ifrån?

Elev: Från … Gud …

Professor: Det stämmer. Säg mig min son, finns det ondska i världen?

Elev: Ja.

Professor: Det onda är överallt, är det inte? Och GUD gjorde allt. Rätt eller fel?

Elev: Ja.

Professor: Så vem skapade ondska?

(Studenten svarar inte.)

Professor: Finns det sjukdom? Omoral? Hat? Fulhet? Alla dessa hemska saker existerar i världen, eller hur?

Elev: Ja, professor.

Professor: Så, vem skapade dem?

(Studenten gav inget svar.)

Professor: Vetenskapen säger att du har 5 sinnen som du använder för att identifiera och observera världen omkring dig. Säg mig, min son, har du någonsin sett GUD?

Student: Nej, professor.

Professor: Berätta för oss om du någonsin har hört din Gud?

Student: Nej, professor.

Professor: Har du någonsin känt, din Gud, smakat din Gud, luktat din Gud? Har du någonsin haft någon sensorisk uppfattning om Gud för den delen?

Student: Nej, professor. Tyvärr det har jag inte.

Professor: Men du tror fortfarande på honom?

Elev: Ja.

Professor: Enligt empiriska, testbara, påvisbara protokoll, säger vetenskapen att din Gud inte existerar. Vad säger du det, min son?

Student: Ingenting. Jag har bara min tro.

Professor: Ja, tro. Och det är ett problem som vetenskapen har.

Elev: Professor, finns det något sådant som värme?

Professor: Ja.

Elev: Och finns det något sådant som är kallt?

Professor: Ja.

Student: Nej, professor. Det finns inte.

(Föreläsningssalen blev mycket tyst vid denna händelseutveckling.)

Student: Professor, man kan erhålla stark värme, ännu starkare värme, överhettning, mega värme, White Heat, lite värme eller ingen värme. Men vi har inte något som kallas kallt. Vi kan slå 458 grader under noll vilket inte är värme, men vi kan inte gå vidare efter det. Det finns (inom fysiken) inget sådant som kall. Kall är endast ett ord vi använder för att beskriva frånvaro av värme. Vi kan inte mäta kyla. Värme är energi. Kyla är inte motsatsen till värme, professor, bara frånvaron av den.

(Man kunde höra en fjäder falla i föreläsningssalen.)

Elev: Hur är det med mörker, professor? Finns det något sådant som mörker?

Professor: Ja. Vad är natt om det inte mörker?

Elev: Ni har fel igen, professor. Mörker är frånvaron av något. Ni kan ha svagt ljus, normalt ljus, starkt ljus, blinkande ljus. Men om man inte har något ljus över huvud taget, då kallas det mörker, eller hur? I verkligheten är mörker intet. Om det är något, så skulle man kunna göra mörkret mörkare, eller hur?

Professor: Så vad är din poäng, unge man?

Elev: Professor, min poäng är att er filosofiska premiss är undermålig.

Professor: Undermåliga? Kan du förklara hur?

Student: Professor, Ni utgår från premissen dualitet. Ni menar att det finns liv och då finns det död, en god Gud och en ond Gud. Ni tittar på begreppet Gud som något ändligt, något som vi kan mäta. Professor, vetenskapen kan inte ens förklara en tanke. Vetenskapen använder elektricitet och magnetism, men har aldrig sett, än mindre förstått någon av dem. Att se döden som motsatsen till livet uppvisar en okunnighet om det faktum att döden inte kan existera som en materiell sak.

Döden är inte motsatsen till livet: bara frånvaron av det. Nu säg mig, professor, ni lär era elever att de har utvecklats från en apa?

Professor: Om du hänvisar till den naturliga utvecklingsprocess, ja, naturligtvis, det gör jag.

Elev: Har ni någonsin observerat evolutionen med egna ögon, professor?

(Professorn skakade på huvudet med ett leende, och börjar inse var argumentationen är på väg.)

Elev: Eftersom ingen någonsin har observerat evolutionsprocessen i funktion kan man inte ens bevisa att denna process är en pågående strävan. Är det då inte så att ni lär ut er egen åsikt, professor? Är Ni då inte en forskare utan istället en predikant?

(Klassen var i uppror.)

Elev: Finns det någon i klassen som någonsin har sett professorns hjärna?

(Klassen bröt ut i skratt.)

Elev: Är det någon här som någonsin har hört professorns hjärna, känt den, rört den eller luktat på den? Ingen verkar ha gjort det. Så, enligt fastställda empiriska regler, stabila, påvisbara protokoll, säger vetenskapen att Ni inte har någon hjärna, professor. Med all respekt, professor, hur kan vi då lita på era föreläsningar, professor?

(Salen var dödstyst. Professorn stirrade på studenten, hans ansikte outgrundligt.)

Professor: Jag antar att du måste ta dem på tro, min son.

Elev: Det är det professor … Exakt! Sambandet mellan människa och Gud är tro. Det är allt som håller saker och ting levande och under rörelse.

Eleven var Einstein under föreläsning om vad vetenskap är. Händelsen antas ha inträffat då han studerade vid ETH (Eidgenössische Technische Hochschule) i Zürich, Schweiz under åren 1896-1900.

1901 lämnade han skolan, då 22 år gammal, för att bli lärare i matematik och fysik. Einsteins gudstro är omtvistad. Klart är att han inte ansåg att Gud intervenerade i människors vardag, han trodde inte heller på en personlig gud.

Oavsett dialogen är en anekdot eller sann så visar den upp hur omöjligt det är att bevisa ickeexistensen av en Gud.

Börje Peratt

Annonser

Om borjeperatt

Börje Peratt, producer, writer, filmmaker, composer, artist and human scientist born in Sweden 1949 received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). He has also a Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Works also as director and cameraman. He has produced radio reportage, for Swedish Public Broadcast Radio and documentaries, shorts, and TV-series for Swedish Public Broadcast Television. He has also made movie feature, musicals and drama for the theater. His scientific project "on origin of consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches leadership.
Det här inlägget postades i Psykologi, Vetenskap och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Polemik om Guds existens

  1. Karl skriver:

    Värme och ljus är dock inga allsmäktiga fenomen. Varför denna gudsfrånvaro?

    Och vad gäller tron är det ju faktiskt som så, att man kan öppna professorns huvud och se efter. Samma sak med evolutionen – alla bevis pekar åt att den stämmer, så visst är det en tro, men en lika befogad sådan som historielärarens övertygelse om förintelsens realitet; har han bevittnat den med egna ögon? Självklart inte, men det finns starka belägg för saken. Vad talar för att Gud är både allsmäktig och god? Bibeln?

    • borjeperatt skriver:

      Karl,
      Anekdoten ovan handlar om jämförande resonemang som ställer professorn.
      Att öppna ett huvud och tro sig finna ett medvetande kanske är ett utslag av humor …? Din sista fråga ”Vad talar för att Gud är både allsmäktig och god? Bibeln?”

      Bibeln är för mig en redaktionell sammanställning av ett antal texter, där den redaktionen av människor, valt bort texter man ansett olämpliga.

      Tron på Gud, allsmäktighet och godhet går liksom universum bortom vår intellektuella förmåga. Einstein liksom ett stort antal andra vetenskapsmän trodde inte på en Gud som intervenerade och visade allsmäktighet på det sättet.

      Tron på en allsmäktig Gud kan ställas mot tron på det fria valet. Då är Gudagåvan att överlåta åt livet att välja. I ett sådant perspektiv kan man också se en godhet därför att i den tillåts både evolution och andlig utveckling sin individuella unika möjlighet att förändra och förändras. Godheten avgörs således i det enskilda ansvaret och inte av en allsmäktig Gud. En sådan decentralisering till varje enskilt liv är en frihet som inte alla kan bära. Därav följer behovet av makt, rigida trosföreställningar och att skylla tillkortakommanden på en makt som inte tar ansvar. Skulle vi ha en sådan makt skulle vi också få andlig diktatur och det har vi inte. Dock har vi ideologisk, religiös och politisk diktatur samtliga av människor ej av Gud.

      • Karl skriver:

        Börje,

        Självklart var delen om att öppna professorns huvud humoristisk, vad jag ville understryka var kredibiliteten hos Guds kontra hjärnans existens; blott det ena finns belägg för.

        Däremot är jag definitivt med på din agnostiska linje. Att Gud finns, går inte att falsifiera. Detsamma gäller spöken.

        Nu talar vi dock om en allsmäktig, god gud. Eller? I anekdoten svarar eleven ja på den frågan. Och invändningen om vår fria vilja håller i min mening inte.

        Dels har vi ingen fri vilja, bara ett fritt val. Vill vi A, så vill vi A. Kunde inte Gud ha gett oss en godare vilja, starkare förmåga till empati, utan att eliminera handlingsfriheten? Det är dock en petitess. Mitt stora problem är den så kallade naturliga ondskan. Varför dör oskyldiga barn i missfall? Varför måste tusentals människor mista livet i tsunamivågor? Om Gud var både allsmäktig och god, borde han väl ändå förhindra detta? Det har ju inte med människans frihet att göra.

        Påståendet om att Gud i dessa fall inte intervenerar, förnekar antingen allsmäktigheten eller godheten. Förstår du?

      • borjeperatt skriver:

        Karl,
        Som jag svarat tidigare så tror jag personligen inte på en allsmäktig Gud i den primitiva form som religionen kan framhäva. Godhet har heller inte med Gud att göra eftersom det är en värdering där en människa kan uppfatta något som Gott emedan en annan kan uppfatta samma sak som ont. Däremot kan jag tillstå en kraft av villkorslös kärlek som visar sig på alla nivåer av liv och som är en förutsättning för att förälderskapet tar hand som sin avkomma. Rent fysisk visar det sig evolutionärt på sådana sätt som i grisens spenar. Emotionellt i empati och omhändertagande. Godhet är överlåten på livet och dess fria val och vilja. Naturligtvis kan du styra din vilja det är en existentiell ståndpunkt som leder dig till ansvaret för dina val.

  2. Karl skriver:

    Börje,

    Att du kan ”styra din vilja” säger jag inte emot. Du kan alltid ifrågasätta och genom reflektion omvärdera den, absolut. Vad jag säger är att viljan i sig inte är fri, viljan att bli rik eller i Hitlers fall utrota judendomen. Sådana viljor väljer vi inte, men visst går de att motarbeta.

    Resten har egentligen inte med saken att göra, det jag tog upp var anekdotens bristfällighet. Vad du själv tror har jag inga åsikter om, och jag ber om ursäkt om du på ett personligt plan kände dig kritiserad, det var aldrig min avsikt.

    Tack för samtalet!
    Karl

    • borjeperatt skriver:

      Karl, var läser du att jag på ett ”personligt plan känt mig kritiserad”? Jag försöker svara på din fråga. Angående din uppfattning om anekdotens bristfällighet så kan jag väl säga att det tycks brista i din logiska framställning. Alldeles oavsett anekdoten så har du ställt frågor om allsmäktighet och därmed är vi inne på val, vilja och ansvar. Humanistisk pyskologi (existentiell) utgår från individuell vilja som förutsättning för ansvaret för ett eget (fritt) val. Din referens till Hitler handlar inte om allmän vilja utan om en makt som tvingar in andra i att göra val som man kanske annars inte skulle vilja göra. Som att angiva sin granne, skjuta ihjäl svaga osv. Alldeles oavsett dessa tvång är man ändå i en etisk mening ansvarig för hur man löser problemen och vilka alternativ man väljer.

  3. Karl skriver:

    Börje,

    Att du kände dig kritiserad läste jag så klart ingenstans, inte ordagrant. Men eftersom jag hackade på anekdoten, som du ju lagt upp på din personliga blogg, varpå du dessutom åberopade din egen uppfattning, ville jag utesluta möjligheten.

    Vad gäller den senare punkten, den jag för övrigt avfärdade som en petitess, har du missförstått mig fullkomligt. Som jag försökt förklara ovan är det inte friheten jag åsyftar – visst har vi alltid ett val – utan viljan som sådan. Efter att ha läst denna kommentar, kommer du troligen rent impulsivt känna för att svara. Huruvida du sedan faktiskt gör detta är en helt annan sak. Det är ditt val. Men viljan i en given situation, väljer du inte. Referensen till Hitler handlade om just detta; han VALDE aldrig att VILJA utrota judarna, men att GÖRA det.

    Förstår du nu vad jag menar?

    • borjeperatt skriver:

      Karl,
      Återigen du frågade efter min syn på guds allsmäktighet och godhet vilket jag svarade på. Angående vilja och val så kan jag referera till en problematik som jag tar upp inom coaching och ledarskapsutbildning (se framför allt böckerna Succébo och Coacha Unga med Livskompassen). ”Varför tänker man en sak, känner annat och gör en tredje sak?” De val du gör styrs av motiv, behov, tankar och känslor (medvetna/omedvetna), det du sedan planerar att göra kräver viljan för sitt genomförande. Utan den energin händer ingenting. Din syn på drivkrafter och moral bakom val och betydelsen av viljan synes mig beskriva instinkt alternativt befria människan från ansvar. Här har vi helt enkelt olika syn.

  4. Karl skriver:

    Börje,

    Även om din personliga syn på allsmäktighet kontra godhet intresserar mig, var det aldrig den jag talade om. Vad jag kritiserade var själva anekdoten, som gör det klassiska misstaget att tillskriva Gud båda nämnda egenskaper (vilket motsäger världens naturliga ondska), men också jämför Honom med ändliga entiteter som värme.

    Jag vill understryka skillnaden mellan vilja och val, varav det tidigare knappast är en fråga om frihet, utan snarare om de faktorer du själv så träffande radade upp, medan det senare visserligen utgår från viljan, men samtidigt står på egna fötter i bemärkelsen att vi genom förnuft kan tänka efter. Följaktligen vill jag självklart inte frånta människan sitt ansvar, men i min mening föds ingen till ond – det är något man under omvärldens inflytande blir.

    Tack för boktipsen!

    • borjeperatt skriver:

      Anekdotens retoriska uppbyggnad och upplösning fann jag underhållande och därför värd att förmedla vidare. Sedan kan man diskutera jämförelser och metaforer. Men det bryr jag mig således inte om.
      Över till vilja. Viljans inriktning förändras naturligtvis med olika behov och påverkan. Din uppfattning om att Hitler inte ville ha judeutrotning rimmar illa med den noga planerade viljeinriktningen och dess mål och genomförande.
      Detta har inget med uppfattningen om man föds ond eller blir ond på grund av omvärldens inflytande vilket är en helt annan diskussion.

  5. Karl skriver:

    Börje,

    Då förstår jag din syn på anekdoten. Skönt att ha det klargjort.

    Däremot tycks din senare anmärkning återigen bygga på ett missförstånd. ”Att Hitler inte ville ha judeutrotning” har jag väl aldrig sagt? Jag upprepar: han VALDE inte viljan, vilket är hela min poäng.

    Anta att du ställs inför en stor röd knapp, vars funktion är att ta en oskyldig judes liv. Du har nu ett val, en möjlighet, att med minsta fysiska ansträngning utföra dådet, men viljan säger emot – den väljs inte frivilligt, utan finns där, djupt rotad i din tidigare världsuppfattning. Inte heller Hitler väljer där och då sin inställning; hans beslut att trycka kommer från upplevelser, tankar och idéer från förr, vilka tillsammans formar den nuvarande ambitionen. I min mening är begreppet ”fri vilja” av denna anledning missvisande. Det är mer av en inre känsla än ett faktiskt val.

    Men vi har väl som du säger helt enkelt olika uppfattningar, och kanske är det dags att följa det engelska uttrycket, agree to disagree.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s