Emologi och det fria valet

Det fria valet har diskuterats utifrån om det överhuvud taget är möjligt, om allt är förutbestämt och att människan därmed är determinerad till ett ofrånkomligt öde. Det enkla svaret är att ”det fria valet” beror på. Personligen tror jag ändå på det fria valet givet att det finns åtminstone två alternativ.

Det fri valet är (sannolikt alltid) avgränsat av de förutsättningar och alternativ som påverkar valmöjligheterna.

Givet detta vill jag samtidigt säga något om de mentala förutsättningar. I den rationella vetenskapsvärlden hamnar man lätt i vänsterhjärnhalvans förklaringsmodeller där man använder fysikens och matematikens formler och utelämnar andra variabler som inte går att ställa upp i ekvationer.
I denna värld där illusioner styr och allt kan utsättas för betingning är det fria valet pantsatt av yttre påverkan.

Men den inre världen där egen moral, egna känslor och slutsatser styr kan besluten förändras med insikt och övertygelser. Därmed kan ett beslut förändras alldeles oavsett omständigheter.
Emotioner och upplevelser går således inte att lägga in under rationella gränssnitt som alltid upprepas med samma mönster.
Tvärtom kan emotioners uttryck ändra alla förutsättningar och de står även för nyskapande.

Emologi består av emotion och logik, och bildar tillsammans den helhet som utgör medvetandet. Här ingår en entitet som skulle kunna kallas själen.
Psykologin i sitt ursprung handlade även om att förstå själen- vad det nu är?

Wikipedia: Ordet psykologi kommer från grekiskans psyché och lógos och betyder läran om själen. Termen själ används knappast längre inom vetenskapen sannolikt på grund av att den har för stark koppling till religion och andlighet.

Definitionen av psykologi har blivit alltmer avgränsad och uppdelad i olika grenar.

I praktiken har begreppet på naturvetesskapligt inriktade institutioner blivit nästintill atomatiserat. Det innebär att logos partikelstudier har tagit över och dominerar på bekostnad av psyke och helhetsupplevelser. I praktiken har ordet själ (psyché) förvanskats och blivit något annat osäkert vad. Inom behaviorism förklaras det som ett beteende påverkat av stimuli.

Med förlusten av förståelse för en slags andlig entitet för helhet har rationalistisk minimalism tagit över och förvanskat förståelsen för inte bara människan utan allt liv. Allt liv bärs upp av ett medvetande där emotioner och logik samspelar inom ramen för ett mentalt-emotionellt- andligt rum. Alternativet är ett tomrum och ett försvar för att livet är en biologisk mekanik. I detta neobehaviorismens tomrum finner man inga svar på vad tanken eller känslan eller medvetandet är. Eftersom de inte är mekanik måste slutsatsen bli att de inte finns. Behaviorismens förnekande av emotion och andlighet blir då självklart. Förnuftet kan förklaras som en illusion. Och vi får illusionister som säger sig bevisa denna tes. De flockas också i antihumanistiska sällskap.

Viljan till förståelse för en andlig, emotionell och mental helhet har förminskats inom den psykologiska vetenskapen och är mycket svår att återfinna inom de olika kategorier som sedan snart hundra år dominerat de beteendevetenskapliga akademierna.

Humanistisk psykologi kan inte heller helt säkert omfatta denna gren av psykologi. Inte sedan Sartre utropade existentialismen är en humanism.

Sartre bekänner sig till ateism och tog samtidigt avstånd från den inre andligheten. Istället utgick han från  föregångare som 1800-talsfilosoferna Søren Kierkegaard och Friedrich Nietzsche som fastnat i en slags gudlös meningslöshetens förtvivlan.

Dock ska betonas att Humanistisk psykologi idag omfattar andlighet och betydelsen av emotioner.

Behaviorismen motsatte sig definitivt det emotionella och andlighet ville man inte ens ta i sin mun. Det enda som var gångbart här var den snäva rationella logiken som man gärna benämnde förnuft.

Idag är det kognitivism som gäller både inom forskning och terapi. Och även om man anser sig acceptera emotioner så är det sällan ett fokus. Först med studier på avsaknad av emotioner såsom vid psykopati har man börjat ana betydelsen av emotioner. Men då uteslutande ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Vem är psykopat

Avsaknad av känslor förklaras som genetiskt. Man har kommit fram till att psykopaten har en gen (krigargen) som omöjliggör inkännande. I en TV dokumentär (Nichola Stockley BBC) som nyligen gick i TV-seriens vetenskapens värld ifrågasätts som människan har ett fritt val givet genetik och miljömässiga omständigheter.

Det är både möjligt och sannolikt att generna påverkar. En sådan studie bekräftar mina slutsatser om en inre Livskompass som i livet starkt påverkas av genetisk uppsättning. Naturligtvis påverkar också uppväxt och miljö.

Men denna krigar-gen finns i min beskrivning av Livskompassen som en del av ”Kämpen”. Denna kämpe är nödvändig för att få något gjort. Den är som kärnkraft, kan lysa upp en hel stad och få en hel stad att sprängas till beståndsdelar. Denna sida finns hos allt levande med ambition att överleva.

Ett fritt val

Det som diskussionen om det fri valet väcker är således, om det över huvud taget finns ett fritt val. Diskussionen väcker oro. För om det fria valet inte finns förlorar även ansvaret sin betydelse. Och om människan inte anses vara ansvarig för sina beslut och handlingar så måste detta på sikt åtgärdas. En sådan skräckvision har skissats i Orwells ”1984” och Aldous Huxleys ”Du sköna Nya Värld”.

Naturalism

Rationalismen hämtar sin teori utifrån en strikt naturalistisk trosuppfattning. Ja jag skriver tro även om naturalismen hävdar att man grundar sig på fakta. Naturalism är atomatiserad och har lämnat helheten för att kunna förstå små små delar. Man har då tappat förståelsen och kan aldrig förstå samband och sammanhang. Man kan aldrig inse att helheten kan fördärvas av att man förstorar upp en liten del och låter den få all betydelse. Och just genom att lägga all vikt vid denna lilla del kan helheten och många andra ”delar” av livet gå förlorade.

Emotionernas betydelse

Vad har då emotionerna för betydelse i allt detta? Ja emotioner kan om något ta kål på ”den fria viljan”. Starka emotioner kan få individen att handla mot sin egen vilja, mot sitt förstånd och mot sitt eget bästa. Av detta skäl är det viktigt att undersöka vad emotioner är och vilken betydelse de har.

Ett annat skäl att undersöka emotioner är för att förstå deras betydelse för helheten. Utan emotioner blir livet meningslöst. Musiken teknisk och oinspirerande, upplevelsen kall och könlös. Men inte bara det, utan emotionen förlorar rummet sin rymd och sammanhanget sin mening.

Emotionen och logiken tycks vara varandras motsatser men helt beroende av varandra. Denna koppling är både självklar och enkel och samtidigt mystisk och svårbegriplig. Det senare därför att det fungerar utan till synes någon medveten kontroll. Denna omedvetna medvetenhet har en alldeles egen dimension. De som har upplevt den, sett den och anar vilka möjligheter som den innebär inser att rationalismens naturalism bara innebär en yta, ett sandkorn i öknen där man bara ser sandkorn efter sandkorn.

Emologi är därför så mycket mer. Det är ett begrepp som vill lyfta fram psykologins ursprung med likställighet av  emotionens betydelse. Detta omfattar även de företeelser och fenomen som möjliggörs genom emotionerna.

Eftersom vetenskapen då inte längre blir enbart minimalistisk och rationell så hamnar vi i Einsteins kvantvärld och den femte dimensionen. Där upphör de naturlagar som vi idag förstår dem. Vi finner så mycket mer än det plattlandskap som delar av psykiatrin tycks hamna i.

Emologi som möjlig vetenskaplig disciplin presenteras i Succébo-Fröet till framgång och fördjupas i den andra delen av trilogin Tolv Sinnen. Den skulle kunna ses som en ”lära om medvetandet” som tillhandahåller förslag till teori och metodutveckling inom Humanistisk psykologi.

Börje Peratt

Annonser

Om borjeperatt

Börje Peratt, producer, writer, filmmaker, composer, artist and human scientist born in Sweden 1949 received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). He has also a Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Works also as director and cameraman. He has produced radio reportage, for Swedish Public Broadcast Radio and documentaries, shorts, and TV-series for Swedish Public Broadcast Television. He has also made movie feature, musicals and drama for the theater. His scientific project "on origin of consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches leadership.
Det här inlägget postades i Medvetandets Uppkomst, Psykologi, Tolv Sinnen, Vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s